Samhällsekonomi

Privatekonomi

Taxichaufför  21194 kr/mån

15000kr/mån efter skatt

Har en rumskompis som tjänar 29 000 kr efter skatt

Totalt 44 000kr/mån nettolön.

Tisdag 5 december.

Idag har vi köpt en lägenhet på Örnäset för 995 000 kr med en månadsavgift på 2 749 kr/mån där bredband och kabel-tv ingår. Vi har en el och energikostnad på 493kr/mån. För att ha råd med huset var vi tvungna att ta ett lån på 3700 kr/månaden som vi betalar över 15 år.

Hemförsäkring:250kr/månad

Livförsäkring:59kr/månad

Olycksfall:60kr/månad

Sjukvårdsförsäkring:490kr/månad

Idag har jag också tecknat ett mobilabonnemang för 169kr/mån som inte begränsar mig.

Planekonomi: allt ägs av staten och det finns ingen konkurrens. Dock lätt att det blir dålig kvalitet då arbetarna inte kan få sänkt eller höjd lön.

Marknadsekonomi: i princip den raka motsatsen till planekonomi där alla företag ägs privat och det finns konkurrens vilket höjer kvaliteten på varorna och man tillverkar inte mer än vad som behövs. Nackdelen är att det blir stora löneskillnader.

Blandekonomi: en blandning av de två övre alternativen där sjukvård, ålderdoms, skolor alltså välfärden ägs av staten för att försäkra sig om att alla har tillgång och att kvaliteten är bra.

Kretsloppsekonomi: ett alternativ där man tänker på framtidens konsumenter genom att tex höja bensinskatten så att folk ska välja elbilar. Nutidens konsumenter får ta en smäll för att framtida generationer ska kunna leva bra. Då saten sätter sådana lagar så är det mer likt planekonomi än vad marknadsekonomi är.

Välfärdsstrukturerna är ett skyddsnät som skyddar oss från att t.ex bli utan inkomst då vi blir arbetslösa(A-kassa), vi får också billig sjukvård där man betalar 100kr per dygn man ligger på sjukhus.

Alla arbetande personer betalar skatt och bidrar på så sätt till samhället medans alla människor som handlar något bidrar då ungefär 25% av priset går till staten som moms.

För att bidra till samhället måste vi arbeta eller söka arbete aktivt om man inte har något.  Vi måste betala skatt och konsumera.

Om man blir sjuk och inte kan jobba kan man få sjukersättning, blir man arbetslös kan man få A-kassa och om man då är med i rätt fack så kan man vara säker till 80 % av den lönen man hade innan. Vissa fackförbund ger dig 80 % av din lön men bara upp till 25 000 vilket lämnar dig med ungefär 14 500 efter skatt, samtidigt som det finns fack som ger dig en inkomstförsäkring där du får ut 80 % av löner upp till 60 000 kr. Om man blir förälder får man ett visst antal veckor föräldrar ledighet med betalt där man får 80 % av sin lön. Som förälder får man också barnbidrag varje månad som ligger på 1050 kr.

Riksbanken bestämmer reporäntan och det kan utifrån behov höja eller sänka den.  Om t.ex företagen börjar höja sina priser eftersom att det konsumeras mycket kan då riksbanken höja reporäntan och på så sätt tvinga företagen att sänka priserna så att konsumenterna ska ha råd då lånen blir dyrare. Om det svänger åt andra hållet och det konsumeras för lite och folk inte har råd så kan reporäntan sänkas för att få fart på ekonomin. I denna veva blir lånen billigare och det är vanligt att investera i stora saker som t.ex hus.

Offentliga sektorn – staten, kommun och landsting.

Fri konkurrens – alla har rätt till att sälja en vara.

Oligopol – vissa har rätt till att sälja en vara

Monopol – en enda har rätt till att sälja en vara.

2017-01-24

Adrian har flyttat till London så jag har nu 7030kr att leva på varje månad efter de utgifterna jag nämnt tidigare.