Berätta om
Industrialiseringen, varför skedde den, vad hände och vilka konsekvenser kom
med den?
Man gick från att använda muskelkraft till att använda
mekanisk kraft. Olika uppfinnare kom fram med nya idéer och uppfinningar.
Företag började köpa upp dessa uppfinningar och sålde dem. Konkurrensen gjorde
att företagen var tvungna att jobba hårdare för att tjäna pengar vilket gjorde
att det kom till många nya uppfinningar.
Det som hände var att man gick över från jordbrukssamhället
till industrisamhället. Många nya maskiner som spinnmaskinen, vävmaskinen och
symaskin kom till vilket gjorde att klädproduktionen ökade. Ångmaskinen gjorde
att industrierna inte längre behövde placeras vid en naturlig energikälla som
en fors utan de kunde placeras varsomhelst nära naturgångar. Landsbygden blev
överfull så dem arbetslösa flyttade in till staden och tog jobb på fabrikerna. Banker uppkom vilket gjorde det möjligt att
investera i företag. Företagen började sända varor med båt och oftast delade
man upp godset på flera båtar för att minska risken att förlora allt.
Följderna av den industriella revolutionen har blivit att
många människor var tvungna att byta bostad från landsbygd till stad samt att
den spred massa ny teknik över hela världen som har ändrat människors
levnadsförhållanden. Den har ökat produktiviteten och gjort det möjligt att
tillfredsställa våra materiella behov.
Den har också ökat klasskillnaderna.
Var det någon skillnad på industrialiseringen i Europa och
Sverige?
Den industriella revolutionen kom till Sverige mycket senare
än till övriga Europa. Norrland hade mycket skog något som saknades i övriga
Europa. Därför avverkade man mycket skog som man sedan fraktade på älvarna till
kusten där det lastades på båtar. Ångmaskinen hade en stor betydelse för
skogsbruket då man slapp hålla till vid forsar som tidigare hade gett dem
energi genom vattenhjul.
I slutet på 1800-talet när efterfrågan på papper till
tidningar och böcker blev större så omformade man stora delar av träindustrin
till pappersmassaindustri då den var mer lönsam.
Runt år 1850 började järnvägsnätet att byggas ut i Sverige
vilket järnindustrin bland andra tog användning av. Man kunde nu placera sig
bättre än förr då transporter var en viktig del av industrin.
År 1870 började industrier som verkstadsindustrin och
textilindustrin att utvecklas. Under den tiden kom också nya metoder för
tillverkning av stål och pappersmassa.
Franska revolutionen
Den franska revolutionen sträcker sig från 1789 till 1799
och grundar på ett missnöje över hur landet styrdes. Adeln och prästerna som
utgjorde 2 % av landet bestämde allt och betalade ingen skatt. Under 1700-Talet
krigade man mycket och deltog bl.a. i det sjuåriga kriget. Krigen kostade
mycket och kungen ville höja skatten. Folket sa nej och någonstans där började
också revolutionen.
1788 rådde missväxt vilket gjorde så att brödpriserna steg
så att folk svalt.
Generalständerna var som Frankrikes riksdag där adeln,
prästerna och det tredje ståndet alla hade en röst var vilket lite underligt då
det tredje ståndet var 98% av befolkningen. Adeln och prästerna kunde lätt gå
ihop och rösta ner alla förslag som det tredje ståndet hade. Tillslut bestämde
det tredje ståndet sig för att bryta sig loss och skapade nationalförsamlingen.
Nationalförsamlingen tar sedan över
makten efter att man stormat Bastiljens fängelse och vapenförråd den 14 juli
1789, en dag som på senare tid har blivit Frankrikes nationaldag. Denna attack
ses också som startskottet för revolutionen.
Den nya ledningen krigar mycket och får snabbt alla
stormakter emot sig. Tiden 93-95 kallas skräckväldet och under den tiden
avrättades 40000 människor bland annat hela kungafamiljen. Samtidigt stod
fiendens arméer vid landets gränser och man kunde bara ställa upp med oerfarna
trupper.
1799 tog Napoleon makten och det var också slutet av
revolutionen. Ståndssamhället togs bort och fler människor fick rösträtt. Man ansåg
att folket skulle få välja vem som skulle ha makten. Kyrkans makt minskade
drastiskt och dem första idéerna om mänskliga rättigheter och demokrati uppkom.
