rättegångsprocess

Från brott till straff

Det första som händer är gripandet, då tar polisen med den gripne till polisstation för förhör. Om det väcker misstankar hos polisen har det rätt att anhålla personen i fråga för att ta reda på mer om fallet och för fortsatt förhör. Om den anhållne har ett brottsregister sedan tidigare och polisen tror att den anhållne kan begå fler brott fram tills rättegången kan åklagaren begära att få personen häktad vid en så häktningsförhandling. Nu måste åklagaren besluta om åtal ska väckas för att väcka åtal måste åklagaren vara säker på att den åtalade kan fällas i rättegången. En förundersökning måste göras för att göra det klart vilka brott som begåtts. En husundersökning kan begäras för att se om det finns mer bevis hemma hos den åtalade. Polisen kan då sedan skicka en stämning till rättegång. I rättegången sitter målsägande (brottsoffret), den åtalade, försvarsadvokat åt den åtalade, åklagare, vittnen, domare, nämndemän och sekreterare. Under rättegången gör åklagaren en sakframställning samt att han föreslår lämpliga straff. under tiden den åtalade satt i häktet hr en personundersökning gjorts. Den innebär att de har kollat upp den åtalades bakgrund vilket hjälper dem att välja ut straff. Under rättegången har domaren lett rättegången och efter samlas han/hon och nämndemännen till en enskild överläggning där beslutar om domen.