Från brott
till straff
Det första som händer är gripandet, då tar polisen med den
gripne till polisstation för förhör. Om det väcker misstankar hos polisen har
det rätt att anhålla personen i fråga för att ta reda på mer om fallet och för
fortsatt förhör. Om den anhållne har ett brottsregister sedan tidigare och
polisen tror att den anhållne kan begå fler brott fram tills rättegången kan
åklagaren begära att få personen häktad vid en så häktningsförhandling. Nu
måste åklagaren besluta om åtal ska väckas för att väcka åtal måste åklagaren
vara säker på att den åtalade kan fällas i rättegången. En förundersökning
måste göras för att göra det klart vilka brott som begåtts. En husundersökning
kan begäras för att se om det finns mer bevis hemma hos den åtalade. Polisen
kan då sedan skicka en stämning till rättegång. I rättegången sitter målsägande
(brottsoffret), den åtalade, försvarsadvokat åt den åtalade, åklagare, vittnen,
domare, nämndemän och sekreterare. Under rättegången gör åklagaren en
sakframställning samt att han föreslår lämpliga straff. under tiden den åtalade
satt i häktet hr en personundersökning gjorts. Den innebär att de har kollat
upp den åtalades bakgrund vilket hjälper dem att välja ut straff. Under
rättegången har domaren lett rättegången och efter samlas han/hon och
nämndemännen till en enskild överläggning där beslutar om domen.