Privatekonomi
Taxichaufför 21194
kr/mån
15000kr/mån efter skatt
Har en rumskompis som tjänar 29 000 kr efter skatt
Totalt 44 000kr/mån nettolön.
Tisdag 5 december.
Idag har vi köpt en lägenhet på Örnäset för 995 000 kr
med en månadsavgift på 2 749 kr/mån där bredband och kabel-tv ingår. Vi
har en el och energikostnad på 493kr/mån. För att ha råd med huset var vi
tvungna att ta ett lån på 3700 kr/månaden som vi betalar över 15 år.
Hemförsäkring:250kr/månad
Livförsäkring:59kr/månad
Olycksfall:60kr/månad
Sjukvårdsförsäkring:490kr/månad
Idag har jag också tecknat ett mobilabonnemang för 169kr/mån
som inte begränsar mig.
Planekonomi: allt ägs av staten och det finns ingen
konkurrens. Dock lätt att det blir dålig kvalitet då arbetarna inte kan få
sänkt eller höjd lön.
Marknadsekonomi: i princip den raka motsatsen till
planekonomi där alla företag ägs privat och det finns konkurrens vilket höjer
kvaliteten på varorna och man tillverkar inte mer än vad som behövs. Nackdelen
är att det blir stora löneskillnader.
Blandekonomi: en blandning av de två övre alternativen där
sjukvård, ålderdoms, skolor alltså välfärden ägs av staten för att försäkra sig
om att alla har tillgång och att kvaliteten är bra.
Kretsloppsekonomi: ett alternativ där man tänker på
framtidens konsumenter genom att tex höja bensinskatten så att folk ska välja
elbilar. Nutidens konsumenter får ta en smäll för att framtida generationer ska
kunna leva bra. Då saten sätter sådana lagar så är det mer likt planekonomi än
vad marknadsekonomi är.
Välfärdsstrukturerna är ett skyddsnät som skyddar oss från
att t.ex bli utan inkomst då vi blir arbetslösa(A-kassa), vi får också billig
sjukvård där man betalar 100kr per dygn man ligger på sjukhus.
Alla arbetande personer betalar skatt och bidrar på så sätt
till samhället medans alla människor som handlar något bidrar då ungefär 25% av
priset går till staten som moms.
För att bidra till samhället måste vi arbeta eller söka
arbete aktivt om man inte har något. Vi
måste betala skatt och konsumera.
Om man blir sjuk och inte kan jobba kan man få
sjukersättning, blir man arbetslös kan man få A-kassa och om man då är med i
rätt fack så kan man vara säker till 80 % av den lönen man hade innan. Vissa
fackförbund ger dig 80 % av din lön men bara upp till 25 000 vilket lämnar
dig med ungefär 14 500 efter skatt, samtidigt som det finns fack som ger
dig en inkomstförsäkring där du får ut 80 % av löner upp till 60 000 kr. Om
man blir förälder får man ett visst antal veckor föräldrar ledighet med betalt
där man får 80 % av sin lön. Som förälder får man också barnbidrag varje månad
som ligger på 1050 kr.
Riksbanken bestämmer reporäntan och det kan utifrån behov
höja eller sänka den. Om t.ex företagen
börjar höja sina priser eftersom att det konsumeras mycket kan då riksbanken
höja reporäntan och på så sätt tvinga företagen att sänka priserna så att
konsumenterna ska ha råd då lånen blir dyrare. Om det svänger åt andra hållet
och det konsumeras för lite och folk inte har råd så kan reporäntan sänkas för
att få fart på ekonomin. I denna veva blir lånen billigare och det är vanligt
att investera i stora saker som t.ex hus.
Offentliga sektorn – staten, kommun och landsting.
Fri konkurrens – alla har rätt till att sälja en vara.
Oligopol – vissa har rätt till att sälja en vara
Monopol – en enda har rätt till att sälja en vara.
2017-01-24
Adrian har flyttat till London så jag har nu 7030kr att leva
på varje månad efter de utgifterna jag nämnt tidigare.